Myten om vertikalskäraren och den gröna gräsmattan

Vi är galna i vertikalskärare. Det är lösningen på allt gräsmatterelaterat och det första man ger sig på när gräsmattan vaknat upp ordentligt ur vinterdvalan. Jag vill med den här texten berätta varför man faktiskt vertikalskär gräsmattan och vad det egentligen är som gör gräsmattan grönare efteråt.

För att sätta scenen så gäller det här våra vanligaste grässorter som vi har i våra trädgårdar. Speciella grässorter som används på golfgreener och i varmare klimat beter sig annorlunda och vertikalskärs av andra anledningar som till exempel att man vill att gräset ska ställa sig upp och växa uppåt istället för åt sidorna.

Vertikalskärning är en lösning på ett problem som vi själva skapat oss. När gräset växer hejdlöst av gödsel med höga kvävenivåer så bildas något som kallas thatch. Det är gräs som i brist på plats, växer åt alla möjliga håll nere bland kronan på gräsplantan. Inte uppåt som vi vill. Det här lagret av materia lägger sig som ett lock över jorden och hindrar syre, vatten och näring att ta sig ned till gräsets rötter. Följden av det blir att gräset vi ser blir känsligt för torka och växer dåligt, även om vi slänger på mer och mer gödsel. Vi börjar vattna oftare och gräsplantans rötter börjar leta sig uppåt eftersom vatten oftast finns ovanför jordnivån istället för nere i jorden. Det är inte ovanligt att gräset mår ännu sämre av överbevattning då det aldrig riktigt torkar ur och blir paradiset för svampangrepp.

För att råda bot på det här så vertikalskär man. Knivar med ca 3 centimeters mellanrum river upp thatchfilten och blottar jordytan så att gräset äntligen får syre, näring och vatten. I vissa fall så delas gräsplantor och deras utlöpare skärs av så att det blir många fler gräsplantor istället för några få stora. Det är positivt men inte den primära konsekvensen av att vertikalskära. Det som gör att gräset börjar växa är att vi praktiskt taget släppt upp strypgreppet och att gräset äntligen kan få luft.

Det finns en tro om att gräsklipp bygger thatch men det gör det inte, det gör däremot ”påtvingad” tillväxt genom för mycket kväve. Allt hänger ihop dock, gräsklippet kanske inte kan brytas ned eftersom mikrolivet inte trivs i en salt jord som gång på gång gödslas med konstgödsel med mycket kväveinnehåll.

Det tar tyvärr ganska lång tid för en vertikalskuren gräsmatta att återhämta sig och görs det på våren så är det precis under den tiden då en grön gräsmatta är något man gått och väntat på hela vintern. Dessutom så kan ogräsfrön stimuleras till att gro eftersom man rör runt i jorden om än väldigt lite. Naturen vill skyla kala fläckar för att inte näring och jordstruktur ska gå förlorad och det gör den genom att ”skicka dit” snabbväxande marktäckande växter – det vi kallar ogräs, för att hålla jorden på plats och hålla den fuktig och fertil. Om vi varje vår river bort det täckande lagret så uppmuntrar vi till mer ogräs. Vi tänker att om man stödsår samtidigt så tar de över till slut och det kanske stämmer men stödsådd ska i så fall ske med extremt snabbväxande ettårigt rajgräs för att sedan på hösten då ogräsets tillväxt inte längre kan konkurrera med gräset, stödså med rätt sorts gräs som då får tillräckligt mycket tid att etablera sig utan tryck från ogräset.

I den perfekta världen så vertikalskär man inte på våren. Man hålpipluftar för att bryta eventuell thatchfilt och låter gräset som etablerat sig hösten innan hålla borta ogräset. Hålpipluftning är också bra för att återställa kompakt jordstruktur, något som inte vertikalskärning gör. Kompakt jord yttrar sig i att gräset växer dåligt och är känsligt för torka eftersom rötterna inte kan ta sig längre ned. Tänk på hur en stig på ett fält ser ut. Där man går växer det dåligt eller inget alls. Jorden blir extremt kompakt och varken vatten eller syre tar sig ned.

Om man vill trigga tillväxt så är det i så fall bättre att kratta gräsmattan med en el-kratta (scarifier eller powerrake på engelska) som på ett mycket snällare sätt krattar upp dött gräs från mattan och samtidigt triggar gräset att börja växa. Det är tätt sittande fjädrar som river i mattan istället för hårda knivar. Kratta gräsmattan är inte lika tufft för den och man kan göra det fler gånger per säsong så länge man inte gör det mitt i sommaren när stressen är som störst på grund av värme och brist på vatten.

Vid renoveringar så har jag använt vertikalskäraren för att kultivera första halvcentimetern av jordytan så att gräsfröna ska kunna ta sig ned till jorden och inte fastna bland grässtråna. Efter det dressar jag med dressjord eller kompostjord av bra kvalitet. Anledningen till att jag väljer jord är att den organiska materian och mikroliv som finns i jorden jag tillför, boostar mikrolivet i gräsmattan med förbättrad jordstruktur och för gräset tillgänglig näring som resultat. Sand fungerar också men ger inte samma struktur. Mer avancerade intresserade bör ta ett jordprov innan renovering för att diktera vilken sorts material man behöver.

Man bör alltid vänta med större renoveringar till hösten då ogräset inte växer lika snabbt och gräset får tid att etablera sig utan tryck från ogräset.

Så, att vertikalskära är något som vi fått för oss är bra för en finare gräsmatta men det är egentligen en påtvingad konsekvens av dålig gräsmatteskötsel. Om vi istället försökte minska produktionen av thatch så slipper vi riva upp gräsmattan varje år och därmed hoppa tillbaka flera steg i resan till en välmående tätväxande grön gräsmatta som i sin tur inte kommer ge ogräset tillfälle att etablera sig i samma utsträckning.