Att välja klipphöjd – eller väljer man verkligen det?

Det var golfen som fick oss att sukta efter extremt kortklippt gräs hemma i trädgården. En kortklippt fairway och green ger en känsla av kontroll och renlighet men kommer med mycket mer underhåll och därmed kostnad än vad vi generellt är beredda att lägga på vår gräsmatta. Jag läste någonstans att en golfgreen kostar i snitt ungefär 50 000kr per år i underhåll om man räknar in maskiner, material, gödsel, arbetskraft osv.

Ditt val av klipphöjd dikterar vilken sorts gräsklippare och vilka aktiviteter som du behöver utföra för att lyckas. Det går att klippa lågt med fel gräsklippare men det stressar oftast gräsmattan och du får en slitet utseende och problem så länge du inte slipar knivar och klipper väldigt ofta.

Upp till 30mm tycker jag kräver cylinderklippare då man klipper av grässtråna istället för att slå av som man gör med en rotorgräsklippare. Att klippa av ger ett finare snitt som gräset återhämtar sig snabbare från. För att aldrig klippa mer än 1/3 av gräsets längd, behöver man också klippa oftare och det stimulerar tillväxt på bredden och ger en tjockare matta. En kortklippt gräsmatta behöver också vara jämn och slät för att se så green-lik ut som möjligt. Gropar och gupp påverkar även klippkvaliteten negativt.

Generellt sätt har en kortklippt gräsmatta ett högre bevattningsbehov än en matta med högre klipphöjd. Anledningen till det är att solens strålar värmer upp jordytan och fukten dunstar snabbare än för en gräsmatta med längre strån som skyddar jordytan precis som träden skyddar marken i en skog.

Om man har förutsättningar för en kortklippt gräsmatta när det gäller bevattning, rätt gräsklippare och intresse, är det väldigt tillfredsställande. Det blir jättesnyggt.

Rent estetiskt tycker jag 50mm högt gräs är bäst. Det ger en lite mer frodig välväxt gräsmatta med grönare färg än en kortklippt allt annat lika. Det är även enklare att göra ränder när man klipper. 😉

Enligt många forskare så trivs rajgräs, rödsvingel och ängsgröe, de tre vanligaste grässorterna i Sverige, bäst i höjder från 70mm och uppåt och det är det som rekommenderas i alla sammanhang när man pratar om hållbar gräsmatteskötsel. Det stressar gräset mindre och ogrästrycket minskar i och med att solens ljus får det svårt att komma ned till jordytan samtidigt som att bevattningsbehovet minskar. Det är dock väldigt sällan jag ser den klipphöjden i svenska trädgårdar och grässorterna ovan odlas fram att klara lägre klippning men med vissa krav satta på klippare och skötsel.

Oavsett vilken höjd man vill klippa sin gräsmatta på, så ställs olika krav på uppbyggnad, jordkvalitet, skötsel och bevattning. Det gäller att välja den höjd som passar engagemang och finansiella muskler. Jag tycker det är viktigt att man går All-In på sin höjd. Man skapar sig problem om man klipper kort med rotorgräsklippare och inte har en jämn gräsmatta med tillgång till vatten.

För att förenkla extremt:

Kortklippt = mer jobb och kostnad
Långklippt = lite jobb och kostnad

Detta gäller oavsett om du har en robotgräsklippare eller inte. Klippningsmomentet är bara en del av att hållbart sköta sin gräsmatta.

Myten om vertikalskäraren och den gröna gräsmattan

Vi är galna i vertikalskärare. Det är lösningen på allt gräsmatterelaterat och det första man ger sig på när gräsmattan vaknat upp ordentligt ur vinterdvalan. Jag vill med den här texten berätta varför man faktiskt vertikalskär gräsmattan och vad det egentligen är som gör gräsmattan grönare efteråt.

För att sätta scenen så gäller det här våra vanligaste grässorter som vi har i våra trädgårdar. Speciella grässorter som används på golfgreener och i varmare klimat beter sig annorlunda och vertikalskärs av andra anledningar som till exempel att man vill att gräset ska ställa sig upp och växa uppåt istället för åt sidorna.

Vertikalskärning är en lösning på ett problem som vi själva skapat oss. När gräset växer hejdlöst av gödsel med höga kvävenivåer så bildas något som kallas thatch. Det är gräs som i brist på plats, växer åt alla möjliga håll nere bland kronan på gräsplantan. Inte uppåt som vi vill. Det här lagret av materia lägger sig som ett lock över jorden och hindrar syre, vatten och näring att ta sig ned till gräsets rötter. Följden av det blir att gräset vi ser blir känsligt för torka och växer dåligt, även om vi slänger på mer och mer gödsel. Vi börjar vattna oftare och gräsplantans rötter börjar leta sig uppåt eftersom vatten oftast finns ovanför jordnivån istället för nere i jorden. Det är inte ovanligt att gräset mår ännu sämre av överbevattning då det aldrig riktigt torkar ur och blir paradiset för svampangrepp.

För att råda bot på det här så vertikalskär man. Knivar med ca 3 centimeters mellanrum river upp thatchfilten och blottar jordytan så att gräset äntligen får syre, näring och vatten. I vissa fall så delas gräsplantor och deras utlöpare skärs av så att det blir många fler gräsplantor istället för några få stora. Det är positivt men inte den primära konsekvensen av att vertikalskära. Det som gör att gräset börjar växa är att vi praktiskt taget släppt upp strypgreppet och att gräset äntligen kan få luft.

Det finns en tro om att gräsklipp bygger thatch men det gör det inte, det gör däremot ”påtvingad” tillväxt genom för mycket kväve. Allt hänger ihop dock, gräsklippet kanske inte kan brytas ned eftersom mikrolivet inte trivs i en salt jord som gång på gång gödslas med konstgödsel med mycket kväveinnehåll.

Det tar tyvärr ganska lång tid för en vertikalskuren gräsmatta att återhämta sig och görs det på våren så är det precis under den tiden då en grön gräsmatta är något man gått och väntat på hela vintern. Dessutom så kan ogräsfrön stimuleras till att gro eftersom man rör runt i jorden om än väldigt lite. Naturen vill skyla kala fläckar för att inte näring och jordstruktur ska gå förlorad och det gör den genom att ”skicka dit” snabbväxande marktäckande växter – det vi kallar ogräs, för att hålla jorden på plats och hålla den fuktig och fertil. Om vi varje vår river bort det täckande lagret så uppmuntrar vi till mer ogräs. Vi tänker att om man stödsår samtidigt så tar de över till slut och det kanske stämmer men stödsådd ska i så fall ske med extremt snabbväxande ettårigt rajgräs för att sedan på hösten då ogräsets tillväxt inte längre kan konkurrera med gräset, stödså med rätt sorts gräs som då får tillräckligt mycket tid att etablera sig utan tryck från ogräset.

I den perfekta världen så vertikalskär man inte på våren. Man hålpipluftar för att bryta eventuell thatchfilt och låter gräset som etablerat sig hösten innan hålla borta ogräset. Hålpipluftning är också bra för att återställa kompakt jordstruktur, något som inte vertikalskärning gör. Kompakt jord yttrar sig i att gräset växer dåligt och är känsligt för torka eftersom rötterna inte kan ta sig längre ned. Tänk på hur en stig på ett fält ser ut. Där man går växer det dåligt eller inget alls. Jorden blir extremt kompakt och varken vatten eller syre tar sig ned.

Om man vill trigga tillväxt så är det i så fall bättre att kratta gräsmattan med en el-kratta (scarifier eller powerrake på engelska) som på ett mycket snällare sätt krattar upp dött gräs från mattan och samtidigt triggar gräset att börja växa. Det är tätt sittande fjädrar som river i mattan istället för hårda knivar. Kratta gräsmattan är inte lika tufft för den och man kan göra det fler gånger per säsong så länge man inte gör det mitt i sommaren när stressen är som störst på grund av värme och brist på vatten.

Vid renoveringar så har jag använt vertikalskäraren för att kultivera första halvcentimetern av jordytan så att gräsfröna ska kunna ta sig ned till jorden och inte fastna bland grässtråna. Efter det dressar jag med dressjord eller kompostjord av bra kvalitet. Anledningen till att jag väljer jord är att den organiska materian och mikroliv som finns i jorden jag tillför, boostar mikrolivet i gräsmattan med förbättrad jordstruktur och för gräset tillgänglig näring som resultat. Sand fungerar också men ger inte samma struktur. Mer avancerade intresserade bör ta ett jordprov innan renovering för att diktera vilken sorts material man behöver.

Man bör alltid vänta med större renoveringar till hösten då ogräset inte växer lika snabbt och gräset får tid att etablera sig utan tryck från ogräset.

Så, att vertikalskära är något som vi fått för oss är bra för en finare gräsmatta men det är egentligen en påtvingad konsekvens av dålig gräsmatteskötsel. Om vi istället försökte minska produktionen av thatch så slipper vi riva upp gräsmattan varje år och därmed hoppa tillbaka flera steg i resan till en välmående tätväxande grön gräsmatta som i sin tur inte kommer ge ogräset tillfälle att etablera sig i samma utsträckning.

Tankar om att gödsla gräsmattan

Det är väldigt bekvämt att åka till en trädgårdshandel och köpa gödsel som är billigt och som ger resultat snabbt. En gräsmatta som växer som tusan kan väl inte vara något dåligt eller hur? Antagandet kunde inte vara mer fel.
Jag har funderat och läst väldigt mycket om organisk/ekologisk gräsmatteskötsel den senaste tiden och jag tänkte skriva av mig lite och sammanfatta det här.

För det första behöver man veta varifrån gräset får sin näring och vi börjar med de absolut minsta och viktigaste beståndsdelarna i en aktiv och fertil jord.
Bakterier och svampar är otroligt viktiga för jorden och dess invånare. De, tillsammans med protozoer och nematoder bryter ned organiskt materia och restprodukterna från detta arbete är näringen som växterna kan ta upp. Mikrolivet (som vi kan kalla det) lockar också till sig daggmaskar och andra smådjur som hjälper till med att bryta ned materian och frigöra ämnen dels till mikrolivet så som till plantan.

En fantastisk sak med växter är att de själva berättar för mikrolivet hur mycket näring de behöver, och egentligen vad de behöver också, genom exsudat som finns i anslutning till rötternas spröt i rotzonen. Växten berättar för omgivningen vad den behöver och hur mycket. När det gäller gräs så föredrar plantan nitratkväve och för större växter är det ammoniumkväve som den primära näringskällan för tillväxt.

Konstgödsel innehåller ofta stora mängder nitratkväve som gräsplantan kan ta upp utan att behöva använda sig av mikrolivet i jorden. Det som händer när man använder sådant gödsel är att gräsplantan slutar skicka ut signaler att den behöver bakterier, svamp och protozoer för att producera kväve på ett naturligt sätt. Det gör att det inte produceras lika mycket bakterier och svamp, som i sin tur gör att protozoer och nematoder inte behövs och maskarna inte får något att äta. Gräset är grönt och fint men mikrolivet stängs sakta ned, utan att du som åskådare har en aning.

Saltbaserat konstgödsel tar sakta men säkert död på mikrolivet eftersom det inte trivs i en så salt miljö. Naturen vill jämna ut obalanser och när organismer med semipermeabla (halvgenomsläppliga) cellväggar vistas i en salt miljö, släpper cellväggen igenom salt för att jämna ut salthalten. Det är skadligt för organismen som i det här fallet är bakterier och svamp.

Vad är det då som händer när mikrolivet är borta? Varför är det så dåligt när gräset ändå är grönt? Jo, det är nu man får problem. Överdriven tillväxt av gräset bygger thatch och det i sig motverkar att vatten, syre och näring tar sig ner till plantans rötter. För att råda bot på det så vertikalskär man men gräset kommer behöva mer och mer gödsel för att kunna växa i den takt som förväntas. Det blir lite av en ond cirkel.

En biprodukt från mikrolivets aktivitet i jorden är att goda bakterier i en aerob miljö (syrerik) motverkar elaka anaeroba bakterier (syrefattig miljö) och skapar en lucker jord som är syrerik, näringsrik och idealisk för plantan.

Om anaeroba bakterier och svampar tar över så syns det ofta genom att gräset växer dåligt, jorden blir kompakt, näringfattig och ogräs dyker upp. Ogräsets egentliga uppgift är förövrigt att reparera de brister som finns i jorden. Mer om det i ett annat inlägg. Lekmannens lösning är att gödsla med mer konstgödsel för att det resulterade i grönt gräs förra gången alternativt använda ogräsmedel. Båda alternativen gör problemet under jordytan egentligen bara värre och värre.

Det man nu åstadkommit är en gräsmatta som kräver en massa konstgödsel (som inte är nyttigt för varken djur, natur eller människor), behöver en massa underhåll och helt saknar motståndskraft mot torka och sjukdomar såsom svampangrepp och vinterskador.

Jag har inte ens nämnt vattenbehovet och att gräsplantor med grunda rötter konstant behöver bevattning för att inte torka ut. En välmående gräsplanta har långa djupgående rötter och klarar längre perioder utan bevattning.

Visst låter det dystert? Meningen med en fin gräsmatta är väl att ha välmående sådan hemma i trädgården?

Så vad är alternativet?

Fokus ska istället för att få ett grönt gräs, ligga på att öka mängden bakterier och svampar i jorden. Det är de som ska leva och frodas, inte gräset – det blir en indirekt konsekvens av en fertil och aktiv jord. Om vi tar hand om mikrolivet så kommer det ta hand om vår gräsmatta.

Några saker du kan göra nu, som kommer ge dig ett bättre utgångsläge.

1. Sluta med konstgödsel, ogräsmedel och börja använda organiska produkter.

2. Ta ett jordprov och skicka in på analys. Resultatet kommer berätta vilka brister som finns och du kan först efter det börja återställa balansen i jorden.

3. Läs på om kompost, det är grunden till en fertil välmående jord och ditt nya hemliga vapen. Det finns dålig kompost och bra kompost så läs på.

4. Slappna av. Gräsmattor mår dåligt av för mycket vatten och överarbete.

Kom ihåg att en välmående gräsmatta inte är en sprint, det är ett flerårigt maraton.

Här är några bra källor till kunskap.

Bra böcker:
Teaming with microbes – Jeff Lowenfells
Organic lawn care – Paul Tukey
Definitive guide to organic lawn care – Daniel Stover

/Robin

Hur jag hanterar döda fläckar i gräsmattan

I den här artikeln går jag igenom hur jag gör med vår hunds kissfläckar i gräsmattan.

Gräsmattan är till för familjen, hunden inkluderad och med det ingår även tekniska pauser för vår valp Kolbjörn. Urin innehåller extrema mängder nitratkväve och när det hamnar på gräset så är det så starkt att det inte kan återhämta sig. Om man är lite uppmärksam kan man se att som en ring runt den gula döda fläcken växer gräset extra bra. Det är för att kvävet inte riktigt varit så koncentrerat som i kiss-epicentrum.

Det absolut bästa sättet att lösa problemet är att inom en timma skölja ner urinet med vatten, för att på så sätt späda ut kvävet men om man inte hinner eller orkar göra det, kommer gräset att dö där.

Här är mitt sätt att återställa döda fläckar i gräsmattan:

1. Förbered jord och gräsfrö genom att blanda i några nävar gräsfrö i en hink jord. Låt det stå fuktigt och varmt (inomhus) några dagar så att fröna börjat gro men att gräset inte börjat växa nämnvärt.

2. Riv bort det döda gräset så att du kommer ned till jorden. Jag brukar skära bort hela svålen enligt bilden nedan så att det nya gräset inte behöver konkurrera med gammalt rotsystem som håller på att brytas ned av naturen. Ny lucker jord är bara en fördel för att få gräset etablerat snabbt.

3. Fyll igen hålet med jord- och fröblandningen. Tryck till jorden lite så att fröna verkligen får kontakt med jorden och att den nya jorden är någorlunda jämn jämfört med resten av gräsmattan.

4. Håll fuktigt tills att de nya gräset är några centimeter långt, då kan du successivt minska antalet gånger du vattnar per dag. Det kommer tvinga gräsets rötter att leta efter vatten längre ned i jorden. Det går med fördel att täcka över med fiberduk för att hålla kvar fukten och öka värmen för ännu snabbare etablering.

Lycka till med fläcklagningen!

Hur gör du för att laga döda fläckar i din gräsmatta? Lämna gärna en kommentar här nedan.

/Robin

Tre enkla steg till en fin gräsmatta

tre enkla steg till en fin gräsmatta

Att få en fin gräsmatta ska vara enkelt. En frisk gräsmatta som växer och frodas behöver heller inte kosta så mycket pengar. Det gäller bara att veta vad man behöver göra och när. I det här inlägget delar jag med mig av de tre absolut viktigaste stegen för att få en riktigt fin grön gräsmatta. Följer du dem så kommer din gräsmatta bli grönare än innan.

Ta hand om jorden

Gräsmattan behöver näring för att växa och det får den från jorden den lever i. Välj ett gödsel som innehåller både makro- och mikronäring. Nöj dig inte med bara kväve, fosfor och kalium utan titta efter magnesium, järn, svavel, kalcium och annat gött också.
Jag har skrivit ett inlägg om gödsel här och om näringsämnen här.

Klipp ofta, minst 2 gånger i veckan

Det absolut enklaste och snabbaste sättet att få en finare gräsmatta är att klippa gräset ofta, minst två gånger i veckan. Varför? Jo, när man klipper lite och ofta stressar man inte gräset lika mycket som när man klipper sällan men mycket. En gyllene regel är att aldrig klippa mer än 1/3 av gräsets längd, mer än det skapar en miljö där gräset måste lägga massor av energi på att återhämta sig istället för att blir tätare och finare. Ett tydligt tecken på att man klippt för lågt är att gräsmattan blir gul och ser torr ut.

Klipp aldrig med slöa knivar

Se till att alltid har skarpa knivar på gräsklipparen. Slöa knivar sliter av gräset istället för att klippa av det och ger slitna och fula toppar på grässtråna. Man kan enkelt se om knivarna behöver slipas genom att antingen kolla på snittytan på ett grässtrå några timmar efter klippning eller på gräsmattan i sin helhet då topparna i majoritet skapar ett vitaktigt skikt.

Att hitta rätt gödsel till gräsmattan

Det här med att hitta rätt gödsel till gräsmattan är klurigt. Det kan vara väldigt enkelt, bara köpa första bästa billigaste gödsel man hittar och slänga ut det på mattan i den mängd tillverkaren rekommenderar. Men om man ska vara petig är det en helt annan femma. I det här inlägget tänkte jag gå igenom hur jag tänker när jag planerar näring till min gräsmatta.

Jag tänkte börja med att förklara hur jag tänker och sen berätta hur jag tycker att man kan göra om man är nybörjare eller bara vill ha ett enkelt skötselprogram.

Hur allt började

Förra våren tog jag ett jordprov från tre olika ställen i min gräsmatta och fick någon vecka senare resultatet svart på vitt, vad som behövs och vad som inte behövs. Det som var utmärkande och som jag inte förväntade mig var att pH-värdet i jorden var 6,7. Näst intill perfekt men om än lite lite för basiskt. Det var konstigt för jag hade läst mig till att man skulle kalka sin gräsmatta med jämna mellanrum. Antagligen för att näst intill alla billigare gödsel innehåller försurande kväve där snabb verkan är viktigare än långsiktig hälsa.
Något som också var lite förvånande men som med tiden visat sig vara ganska normalt, var att jag hade höga mängder Fosfat (P) och Kalium (K).
Slutsatsen var att jag inte behövde tillföra mer fosfat eller kalium på ett tag och framförallt inte då.

Under vintern har jag gått och grubblat. Vad ska jag fokusera på? Hur ska jag få gräsmattan ogräsfri utan bekämpningsmedel och hur ska den klara torkan som antagligen kommer i juli även detta år? Efter att ha läst lite och spenderat lite tid framför Youtube så är det gräsets hälsa och inte grönhet jag är ute efter. Jag vill ha en tjock och välmående gräsmatta med långa rötter som sträcker sig långt ned i lerjorden för att kunna dra nytta av fukten i marken. Jag vill inte ha en gräsmatta med korta rötter som är beroende av regelbunden bevattning under sommarmånaderna för att ens överleva.

NPK?

Vad behöver jag då göra och vad har det här med näringen att göra? Ganska mycket faktiskt. Om man bara kollar på NPK-gödsel. N står för kväve. P står för fosfor och K står för kalium. Jag har skrivit lite här men går igenom det igen.

Kväve förebygger fotosyntesen genom protein och klorofyll. Det är klorofyll som gör gräset grönt. Ett gräs som inte ser grönt ut har oftast brist på kväve.
Fosfor är extremt viktigt för växtens utveckling och stimulerar rotutveckling. Fosfat som växten tar upp fosforn som ska helst komma ner på djupet, ner till rötterna för bästa utveckling. Det är därför man gärna myllar ner gödsel när man anlägger en gräsmatta.
Kalium hjälper till med uppbyggnaden av kolhydrater och proteiner. Tillgång på kalium visar sig i starka strån. Kalium är också bra för vinterhärdigheten.

Om vi går tillbaka till mitt jordprov så hade jag redan mycket fosfor och kalium. Det betyder att ett ”vanligt” gödsel med mycket kväve och lite av det andra inte kommer hjälpa mig med varken vinterhärdighet eller torka. Det är inte bara kväve jag behöver, det är mikronäringsämnen och bättre jordkultur.

Hur får jag till en bättre jordkultur då? Jag började experimentera lite redan förra året med humusämnen. Humic acid kan man googla på och hitta mycket skoj. I korthet är det en blandning ämnen och organismer som enbart fokuserar på att göra jorden till en bättre plats för plantan att leva. Jag tänker inte gå in mer i detalj här, det blir för långt men kolla upp om ni är intresserade. Det är svårt att se om det faktiskt gav något men det jag läst har helt klart gett mig foliehatt. Humus är bra.

För enkelhetens skull

Vad gör man om man inte bryr sig om sånt här eller vet sin utgångspunkt genom resultaten av ett jordprov?

Alla dagar i veckan skulle jag rekommendera långtidsverkande ekologiskt gödsel före korttidsverkande. Det kan vara kul med en grön fin matta snabbt men en hälsosam matta slår en gräsmatta kopplad till respirator (kväve och vatten). Läs på innehållsförteckningen, se till att det står mer där än bara mängden av N, P och K.
Följ rekommendationerna på påsen men håll dig till den nedre delen. Om det står 3-5kg per 100 kvm så ta 3. Dessutom är det bättre för miljön och din familj.

Skriv hemskt gärna en kommentar om hur du tänker gällande näring till gräsmattan.

/Robin

Så blir du av med mossa i gräsmattan

Mossa stortrivs i fuktig och/eller näringsfattig jord och eftersom den börjar växa tidigare på våren än de flesta grässorter ser man den oftast just tidigt på våren innan gräset kommit igång ordentligt. Den trivs också i skuggiga lägen där soldyrkande grässorter inte går så bra. Tänk dock på att inte använda en mossrivare. En mossrivare finfördelar sporerna och skickar iväg dem till andra delar av gräsmattan. Det är mycket bättre att försöka bli av med mossan på ett icke-mekaniskt sätt.

I min guide går jag igenom varför mossan finns och hur du kan bli av med den.