Det här med att hitta rätt gödsel till gräsmattan är klurigt. Det kan vara väldigt enkelt, bara köpa första bästa billigaste gödsel man hittar och slänga ut det på mattan i den mängd tillverkaren rekommenderar. Men om man ska vara petig är det en helt annan femma. I det här inlägget tänkte jag gå igenom hur jag tänker när jag planerar näring till min gräsmatta.
Jag tänkte börja med att förklara hur jag tänker och sen berätta hur jag tycker att man kan göra om man är nybörjare eller bara vill ha ett enkelt skötselprogram.
Hur allt började
Förra våren tog jag ett jordprov från tre olika ställen i min gräsmatta och fick någon vecka senare resultatet svart på vitt, vad som behövs och vad som inte behövs. Det som var utmärkande och som jag inte förväntade mig var att pH-värdet i jorden var 6,7. Näst intill perfekt men om än lite lite för basiskt. Det var konstigt för jag hade läst mig till att man skulle kalka sin gräsmatta med jämna mellanrum. Antagligen för att näst intill alla billigare gödsel innehåller försurande kväve där snabb verkan är viktigare än långsiktig hälsa.
Något som också var lite förvånande men som med tiden visat sig vara ganska normalt, var att jag hade höga mängder Fosfat (P) och Kalium (K).
Slutsatsen var att jag inte behövde tillföra mer fosfat eller kalium på ett tag och framförallt inte då.
Under vintern har jag gått och grubblat. Vad ska jag fokusera på? Hur ska jag få gräsmattan ogräsfri utan bekämpningsmedel och hur ska den klara torkan som antagligen kommer i juli även detta år? Efter att ha läst lite och spenderat lite tid framför Youtube så är det gräsets hälsa och inte grönhet jag är ute efter. Jag vill ha en tjock och välmående gräsmatta med långa rötter som sträcker sig långt ned i lerjorden för att kunna dra nytta av fukten i marken. Jag vill inte ha en gräsmatta med korta rötter som är beroende av regelbunden bevattning under sommarmånaderna för att ens överleva.
NPK?
Vad behöver jag då göra och vad har det här med näringen att göra? Ganska mycket faktiskt. Om man bara kollar på NPK-gödsel. N står för kväve. P står för fosfor och K står för kalium. Jag har skrivit lite här men går igenom det igen.
Kväve förebygger fotosyntesen genom protein och klorofyll. Det är klorofyll som gör gräset grönt. Ett gräs som inte ser grönt ut har oftast brist på kväve.
Fosfor är extremt viktigt för växtens utveckling och stimulerar rotutveckling. Fosfat som växten tar upp fosforn som ska helst komma ner på djupet, ner till rötterna för bästa utveckling. Det är därför man gärna myllar ner gödsel när man anlägger en gräsmatta.
Kalium hjälper till med uppbyggnaden av kolhydrater och proteiner. Tillgång på kalium visar sig i starka strån. Kalium är också bra för vinterhärdigheten.
Om vi går tillbaka till mitt jordprov så hade jag redan mycket fosfor och kalium. Det betyder att ett ”vanligt” gödsel med mycket kväve och lite av det andra inte kommer hjälpa mig med varken vinterhärdighet eller torka. Ett 21-3-7 eller liknande blir helt enkelt mest för syns skull. Tillväxt ovan jord. Det är inte bara kväve jag behöver, det är mikronäringsämnen och bättre jordkultur.
Hur får jag till en bättre jordkultur då? Jag började experimentera lite redan förra året med humusämnen. Humic acid kan man googla på och hitta mycket skoj. I korthet är det en blandning ämnen och organismer som enbart fokuserar på att göra jorden till en bättre plats för plantan att leva. Jag tänker inte gå in mer i detalj här, det blir för långt men kolla upp om ni är intresserade. Det är svårt att se om det faktiskt gav något men det jag läst har helt klart gett mig foliehatt. Humus är bra.
Mitt val – hitta rätt gödsel
Ett gödsel som skulle passa mina mål och min gräsmatta bäst visade sig vara Greenmaster Cold Start. Framförallt nu på våren. Relativt lågt kväveinnehåll och det som finns är långtidsverkande. Fokus är på mikronäringsämnen så som järn, magnesium, svavel, zink och bor. Det som gör jorden bättre och främjar rötternas tillväxt.
Alla vanliga tillverkare av gödsel som man köper på trädgårdshandeln, var antingen för basiska eller innehöll enbart makronäring – NPK. Det närmaste jag kunde komma var Yaras ProMagna som egentligen är till för att använda vid potatisodling. Vilket ter sig helt naturligt – det är rottillväxt jag vill åt.
Man kan tycka att jag är lite petig men jag har läst om alldeles för många som fått sin gräsmatta uttorkad och näst intill utplånad när bevattningsförbudet kom förra sommaren. Då finns det egentligen bara två saker att göra. 1. låta gräsmattan falla in i sommardvala och inte kämpa emot med bevattning alls eller 2. lägga resten av året på att skapa en så stark och torktålig matta som bara går.
Jag väljer nummer 2 med 1 som backup.
För enkelhetens skull
Vad gör man om man inte bryr sig om sånt här eller vet sin utgångspunkt genom resultaten av ett jordprov?
Alla dagar i veckan skulle jag rekommendera långtidsverkande gödsel före korttidsverkande. Det kan vara kul med en grön fin matta snabbt men en hälsosam matta slår en gräsmatta kopplad till respirator (kväve och vatten). Läs på innehållsförteckningen, se till att det står mer där än bara mängden av N, P och K.
Följ rekommendationerna på påsen men håll dig till den nedre delen. Om det står 3-5kg per 100 kvm så ta 3.
Vill du vara lite mer avancerad än så, kan du börja räkna själv. Om gödslet innehåller 10% kväve och vi vet att Rödsvingel behöver 0,03kg N per 100kvm per vecka, så ska du tillsätta 0,3kg gödsel per 100kvm per vecka. Håll dig ändå till rekommendationerna gällande hur ofta du ska gödsla vilket då ger dig mängden som ska ut (brukar bli runt 2-2,5kg/100kvm?) och låt gödslet sedan verka. Välj gärna så små granulater som möjligt för en jämnare spridning.
Update 2019-03-24: Att gödsla lite och ofta ger beteendet jag berättade om tidigare. Ett gräs som inte sträcker sig nedåt efter näring utan räknar med att det finns tillgängligt utan ansträngning.
0,03kg / % K = Mängd gödsel per 100kvm per vecka
Rajgräs vill gärna ha dubbelt så mycket kväve som Rödsvingel.
Skriv hemskt gärna en kommentar om hur du tänker gällande näring till gräsmattan.
/Robin
