Att hitta rätt gödsel till gräsmattan

hitta rätt gödsel

Det här med att hitta rätt gödsel till gräsmattan är klurigt. Det kan vara väldigt enkelt, bara köpa första bästa billigaste gödsel man hittar och slänga ut det på mattan i den mängd tillverkaren rekommenderar. Men om man ska vara petig är det en helt annan femma. I det här inlägget tänkte jag gå igenom hur jag tänker när jag planerar näring till min gräsmatta.

Jag tänkte börja med att förklara hur jag tänker och sen berätta hur jag tycker att man kan göra om man är nybörjare eller bara vill ha ett enkelt skötselprogram.

Hur allt började

Förra våren tog jag ett jordprov från tre olika ställen i min gräsmatta och fick någon vecka senare resultatet svart på vitt, vad som behövs och vad som inte behövs. Det som var utmärkande och som jag inte förväntade mig var att pH-värdet i jorden var 6,7. Näst intill perfekt men om än lite lite för basiskt. Det var konstigt för jag hade läst mig till att man skulle kalka sin gräsmatta med jämna mellanrum. Antagligen för att näst intill alla billigare gödsel innehåller försurande kväve där snabb verkan är viktigare än långsiktig hälsa.
Något som också var lite förvånande men som med tiden visat sig vara ganska normalt, var att jag hade höga mängder Fosfat (P) och Kalium (K).
Slutsatsen var att jag inte behövde tillföra mer fosfat eller kalium på ett tag och framförallt inte då.

Under vintern har jag gått och grubblat. Vad ska jag fokusera på? Hur ska jag få gräsmattan ogräsfri utan bekämpningsmedel och hur ska den klara torkan som antagligen kommer i juli även detta år? Efter att ha läst lite och spenderat lite tid framför Youtube så är det gräsets hälsa och inte grönhet jag är ute efter. Jag vill ha en tjock och välmående gräsmatta med långa rötter som sträcker sig långt ned i lerjorden för att kunna dra nytta av fukten i marken. Jag vill inte ha en gräsmatta med korta rötter som är beroende av regelbunden bevattning under sommarmånaderna för att ens överleva.

NPK?

Vad behöver jag då göra och vad har det här med näringen att göra? Ganska mycket faktiskt. Om man bara kollar på NPK-gödsel. N står för kväve. P står för fosfor och K står för kalium. Jag har skrivit lite här men går igenom det igen.

Kväve förebygger fotosyntesen genom protein och klorofyll. Det är klorofyll som gör gräset grönt. Ett gräs som inte ser grönt ut har oftast brist på kväve.
Fosfor är extremt viktigt för växtens utveckling och stimulerar rotutveckling. Fosfat som växten tar upp fosforn som ska helst komma ner på djupet, ner till rötterna för bästa utveckling. Det är därför man gärna myllar ner gödsel när man anlägger en gräsmatta.
Kalium hjälper till med uppbyggnaden av kolhydrater och proteiner. Tillgång på kalium visar sig i starka strån. Kalium är också bra för vinterhärdigheten.

Om vi går tillbaka till mitt jordprov så hade jag redan mycket fosfor och kalium. Det betyder att ett ”vanligt” gödsel med mycket kväve och lite av det andra inte kommer hjälpa mig med varken vinterhärdighet eller torka. Ett 21-3-7 eller liknande blir helt enkelt mest för syns skull. Tillväxt ovan jord. Det är inte bara kväve jag behöver, det är mikronäringsämnen och bättre jordkultur.

Hur får jag till en bättre jordkultur då? Jag började experimentera lite redan förra året med humusämnen. Humic acid kan man googla på och hitta mycket skoj. I korthet är det en blandning ämnen och organismer som enbart fokuserar på att göra jorden till en bättre plats för plantan att leva. Jag tänker inte gå in mer i detalj här, det blir för långt men kolla upp om ni är intresserade. Det är svårt att se om det faktiskt gav något men det jag läst har helt klart gett mig foliehatt. Humus är bra.

Mitt val – hitta rätt gödsel

Ett gödsel som skulle passa mina mål och min gräsmatta bäst visade sig vara Greenmaster Cold Start. Framförallt nu på våren. Relativt lågt kväveinnehåll och det som finns är långtidsverkande. Fokus är på mikronäringsämnen så som järn, magnesium, svavel, zink och bor. Det som gör jorden bättre och främjar rötternas tillväxt.

Alla vanliga tillverkare av gödsel som man köper på trädgårdshandeln, var antingen för basiska eller innehöll enbart makronäring – NPK. Det närmaste jag kunde komma var Yaras ProMagna som egentligen är till för att använda vid potatisodling. Vilket ter sig helt naturligt – det är rottillväxt jag vill åt.

Man kan tycka att jag är lite petig men jag har läst om alldeles för många som fått sin gräsmatta uttorkad och näst intill utplånad när bevattningsförbudet kom förra sommaren. Då finns det egentligen bara två saker att göra. 1. låta gräsmattan falla in i sommardvala och inte kämpa emot med bevattning alls eller 2. lägga resten av året på att skapa en så stark och torktålig matta som bara går.

Jag väljer nummer 2 med 1 som backup.

För enkelhetens skull

Vad gör man om man inte bryr sig om sånt här eller vet sin utgångspunkt genom resultaten av ett jordprov?

Alla dagar i veckan skulle jag rekommendera långtidsverkande gödsel före korttidsverkande. Det kan vara kul med en grön fin matta snabbt men en hälsosam matta slår en gräsmatta kopplad till respirator (kväve och vatten). Läs på innehållsförteckningen, se till att det står mer där än bara mängden av N, P och K.
Följ rekommendationerna på påsen men håll dig till den nedre delen. Om det står 3-5kg per 100 kvm så ta 3.

Vill du vara lite mer avancerad än så, kan du börja räkna själv. Om gödslet innehåller 10% kväve och vi vet att Rödsvingel behöver 0,03kg N per 100kvm per vecka, så ska du tillsätta 0,3kg gödsel per 100kvm per vecka. Håll dig ändå till rekommendationerna gällande hur ofta du ska gödsla vilket då ger dig mängden som ska ut (brukar bli runt 2-2,5kg/100kvm?) och låt gödslet sedan verka. Välj gärna så små granulater som möjligt för en jämnare spridning.

Update 2019-03-24: Att gödsla lite och ofta ger beteendet jag berättade om tidigare. Ett gräs som inte sträcker sig nedåt efter näring utan räknar med att det finns tillgängligt utan ansträngning.

0,03kg / % K = Mängd gödsel per 100kvm per vecka

Rajgräs vill gärna ha dubbelt så mycket kväve som Rödsvingel.

Skriv hemskt gärna en kommentar om hur du tänker gällande näring till gräsmattan.

/Robin

Så blir du av med mossa i gräsmattan

Mossa stortrivs i fuktig och/eller näringsfattig jord och eftersom den börjar växa tidigare på våren än de flesta grässorter ser man den oftast just tidigt på våren innan gräset kommit igång ordentligt. Den trivs också i skuggiga lägen där soldyrkande grässorter inte går så bra. Tänk dock på att inte använda en mossrivare. En mossrivare finfördelar sporerna och skickar iväg dem till andra delar av gräsmattan. Det är mycket bättre att försöka bli av med mossan på ett icke-mekaniskt sätt.

I min guide går jag igenom varför mossan finns och hur du kan bli av med den.

Årets sista höstgödsling, var det idag?

Höstgödsling
Höstgödsling med högt kväveinnehåll.

Dagens höstgödsling blir antagligen den sista den här hösten. En ganska blyg giva på ca 0,3kg/100kvm. Emmaljungas gräsmattegödsel innehåller 21% kväve vilket betyder att det blev ungefär 0,06 kg kväve per 100 kvm. Det är en femtedel av rekommenderad dos om det hade varit sommar.

Väderleksrapporterna säger att det varma vädret ska hålla i sig ett tag till. Jag tror att det här gödslet kommer att börjar verka lite fram till att det blir stadigare kring nollan. Precis innan marken fryser tänker jag skicka på en sista giva med kväve för att få en lite skjuts i tillväxt tidigt i vår. Tanken med det är att gräset inte ska använda kvävet i år utan spara det till det gräset börjar växa i vår istället. Läs mer om att förbereda för vintern här.

Det här med gödsling är ganska intressant när väl grottar ned sig i det, mer om det i ett annat inlägg.

Så här får du en grönare gräsmatta i vår

Nu har det definitivt blivit kallare och gräsets tillväxttakt har bromsat in. Det fortsätter att växa ned till en jordtemperatur på 5-6 grader och du bör fortsätta att klippa 1/3 av gräsets höjd när det behövs. Det finns några få saker du kan göra för att få en finare gräsmatta snabbare nästa år. Jag tänkte gå igenom dem i tur och ordning.

1. Sänk klipphöjden

Det är smart att fortsätta klippa gräset som tidigare men kanske lite mer sällan. När snön väl kommer skyddas gräset mot yttre påfrestningar och höjden på gräset är inte speciellt viktigt. Vad som däremot påverkar gräsets återhämtningstid i vår är hur mycket gräs som måste brytas ner bland de friska växande gräsplantorna. En kortklippt gräsmatta ger mindre dött gräs i vår och kommer därför komma igång och se bättre ut snabbare än en gräsmatta med en högre klipphöjd.

2. Hösten är en tid för städning

På våren när gräsplantorna är känsliga behöver de all kraft de kan få för att växa. Att kratta upp löven då kan ha en negativ påverkan på återhämtningen. Kratta hellre bort dem redan på hösten. Om löven är för många kan de kväva och ta död på gräset under lövtäcket, och gräsets energi ska gå åt till att återhämta sig och växa efter vintern och inte läka ihop skador efter en tidig vårkrattning. Att kratta ordentligt på hösten är därför rätt melodi. Bort med löv, kvistar, sten och dött gräs. Gör den riktigt snygg inför vintervilan.

Kratta löv på hösten
Det är bra om man krattar bort löven på hösten.

3. Gödsla nu för en snabbare start i vår

För att ge gräset en extra skjuts tidigt i vår kan man gödsla en sista gång precis efter att gräset slutat växa (5-6 grader) men innan marken fryser. Man kan med fördel använda en högre del kväve för att få en extra boost till våren men ett vanligt höstgödsel fungerar alldeles utmärkt.

Florovit Höst är ett bra alternativ om du inte vet vilken sorts jord du har eller vilka näringsvärden din jord har.

Lycka till med höststädningen. Kom ihåg att njuta av arbetet – snart är det vinter.

/ Robin